jag har precis invigt min bricanyl-inhalator som en väldigt trevlig kvinna på vårdcentralen häromdagen ordinerade åt mig.

Anledningen till detta plötsliga läkarbesök grundar sig i att min kära pojkvän och jag haft en litet projekt som går ut på att vi då och då  joggar tillsammans. det slutar då oftast (okej alltid, fast då ska jag tillägga att vi har bara gjort det två gånger) med att jag får andnöd och skriker allt vad jag har på honom att sluta pressa mig. alltså med den sista lilla luftpusten jag har i lungorna vrålar jag så att det ekar ut över djurgården.

för att skona hans söta öron har jag nu alltså varit hos doktorn och har fått medicin mot min åkomma. och vilken grej sen! kalla det placebo om ni vill, men det var en fröjd att vara ute och springa idag. Luftvägarna kändes vidöppna som sugrören man får till en frappuchino på Starbucks.

(vi kanske ska tillägga att den sammanlagda rundan jag “sprang” var knappa 2 kilometer och att jag 50% av sträckan gick och talade i telefon med min kära moder och även en stund med min syster).

men sen stannade jag faktiskt en sväng förbi SATS på vägen hem och slog personligt rekord på 2000 meter rodd.

Bricanyl -I’m lovin it.

Detta inlägg postades tisdag, 13 juli, 2010 kl 22:02 i allt annat. Du kan följa svar via RSS 2.0 flödet. Du kan lämna en kommentar, eller en trackback från din egen sida.